Det råder många meningar om one piecens vara eller icke vara. Själv har jag länge stått på "icke vara" sidan och hävdat saker som att en one piece är ett otroligt onödigt och fult klädesplagg som gör att folk mest ser ut som jättebäbisar och inget annat. Men så kom hösten och den studentkorridor jag för tillfället bor i härstammar från slutet av 1800-talet och har således inte den bästa isolering (trots en inte alltför avlägsen renovering). Det är med andra ord kallt och jag går för jämnan runt i diverse myskläder, raggsockar och möjligtvis en filt. När jag av en händelse började se bilder på one piece som folk hade sytt väcktes en ide, kanske var det dags att göra en egen. Så jag beställde tyg och mönster från Stoff och Stil (när jag ändå var igång beställdes en del andra mönster också). Så fort paketet kom i fredags kväll kunde jag inte vänta längre utan slängde mig över uppgiften, så roligt det var! Det var flera år sedan jag sydde något som inte krävde perfekt passform, och jag har aldrig tidigare sytt i elastiskt tyg. Efter lite googlande och läsande i min symaskins instruktionsbok hade jag koll på de elastiska sömmarna och det var bara att börja sy.
Att sy ett rum på 13kvm gör att när man väl sätter igång så tar syprojektet upp all fri yta, strykbrädan ska fram, symaskinen får ta datorns plats vid skrivbordet och för att inte tala om lådor innehållande saxar, tråd, nålar, pressaföttar och annat som måste fram ur tetriset som har bildats under min säng.
Här är resultatet, jag gjorde om mönstret en aning då jag inte ville ha dragkedja upp längs hela luvan. La även in grått foder i luvan och bestämde mig för att sy på muddar på ärmarna istället för att bara dra ihop dem med resår.
Sen one piecen blev klar i söndags har jag haft den på mig så fort jag är hemma. Den är mjuk, varm och otroligt mysig, perfekt att kliva in i när man tar sig upp ur sängen på morgonen. Trots att jag är helt kär i denna lila jätteoverall så är jag fortfarande av åsikten att en one piece borde inte gå runt på gatorna utan bärs bäst hemma.
Har fått lite blodad tand och känner att det är dags att dra igång nästa projekt, precis lagom till att jag har städat upp efter helgens bravader.
Mer om det en annan gång.
Ha det gött.