På stickorna

Tycker det är dags för en liten stickuppdatering. I slutet av sommaren avslutade jag den vita kortärmade koftan som jag stickat på en halv evighet. Resultatet har inte nått bloggen för jag är kort och gott inte nöjd med den. Passformen blev inte alls vad jag var ute efter. Vi får se om jag någon dag lägger upp den.

Efter det stickmisslyckandet behövde jag helt enkelt lite måbrastickning. Höst och rusk gjorde att jag plockade fram mina nystan med Alafosslopi som jag köpt när jag besökte Island för två somrar sedan. Hade först tänkt sticka en kofta då tröjor med så här tjockt ullgarn kan bli lite väl varma. Men saker bli ju sällan som man tänkt så när jag hittade mönstret Odinn av Ragga Eiriksdóttir blev det en tröja av det hela.

Jag har precis stickat klart oket så nu är det bara att gasa på med vitt som blir bottenfärgen i min version. Detta är första tröjan som jag stickar på uppifrån och ner än så länge trivs jag verkligen med den metoden men är lite orolig att det roliga är över nu och att det bara blir motorväg ett tag framöver. Av erfarenhet så vet jag att jag inte är en snabbstickare så målet är att bli klar innan 2015 vilket jag borde hinna med, stickar ju med stickor nr 6 så det går ju fort i alla fall. 

Tack för att du läste!

/Mia 

Bal på slottet!

Igår var det bal på Uppsala slott. Studentnationen jag har varit aktiv i fyllde 375 år så det var verkligen anledning att fira. Festligheterna pågick i tre dagar, startade med mingelkväll i fredags för att avslutas med en sillunch idag. Höjdpunkten var självklart gårdagens bal på slottet! Passade på att återuppliva en gammal klänning som jag sydde till en maskeradbal 2012. Det fanns en hel del som behövde fixas på klänningen, passformen på livet, fållningen av kjolen och även sömmarna i kjolen borde sys om.

Passformen på livet ordnades med hjälp av mina trevliga syjuntevänner som jag träffar varannan vecka. Fållen gjordes på dan igår. Ett jobb som bara skulle tagit en 10 minuter om inte symaskinen hade börjat krångla. Huset där undertråden sitter hoppar ur position och det är ganska krångligt att fixa till.  Jag ville inte slösa tid med att försök få ordning på maskinen så det blev att sy det för hand. Det blev lite tajt med tid men jag hann tillslut. Kjolen behöver fortfarande sprättas och sys om för att få ett bättre fall men det får bli någon annan gång.

Och för alla som undrar är en bal på slottet alldeles underbar!

Tack för att du läst. 

/Mia 

En prickig Cambiedress

Äntligen är klänningen färdig! Sewaholics cambidress i ett härligt lila bomullstyg med stora vita prickar (tyget köpt under min Indienresa).

Klänningen är bara så gullig och gillar verkligen formen, den vida kjolen gör att jag bara vill snurra runt. Planen var att sy den till ett bröllop i somras men jag hade både ont om tid och sambon tyckte den var lite väl prickig för bröllopet i fråga. Så sedan i somras har klänningen väntat på att bli färdig. Det var inte bara det att klänningen var ofållad utan dragkedjan bubblade i ryggen. Det var bara att sprätta upp, korta rygg och framstycket med två centimeter och även ta bort 1,5 cm mot dragkedjan mitt bak. Man kan ju tycka att jag borde upptäckt detta när jag sydde upp en provversion av klänningen, men det gjorde jag inte. Misstagen var att jag bara sydde upp överdelen, hade alltså inte med midjebandet och kjolen vilket gjorde att jag inte såg att ryggen var för lång. Så nästa gång ska hela plagget sys upp i provtyg innan det är dags att sätta saxen i det riktiga. Men nog om det här kommer lite bilder.

Klänningen är fodrad med vit nästan helt genomskinlig viskos som är väldigt sval och skön mot huden. Man känner sig så otroligt nöjd när plagget även är snyggt på insidan. Har tyvärr ingen bild på det men ska försöka få till någon att visa när det blir lite bättre ljus. 

Är väldigt förtjust i de breda axlarna och helt galet förtjust i tyget. Sådär lagom tokigt. 

 Försökte mig på att mönsteranpassa prickarna i ryggen men alla försök gick om intet när jag var tvungen kapa 1,5 cm på varje sida mot dragkedjan. Tycker alltid det är lite lotteri om jag får till de gömda dragkedjorna ok eller inte. Här har jag kommit en bit på vägen men inte hela vägen fram då man kan skymta den vita dragkedjan längs hela ryggen. Är lite sugen på att införskaffa en pressarfot för gömda dragkedjor, verkar otroligt praktiskt att slippa sitta och försöka vika upp tandraden med fingrarna.

Den stora kjolen är verkligen ett plus. Jag känner mig både fin och fnittrig när man har den mängden kjol att snurra runt i. 

Trots kärleken för kolvidden är jag sugen på att sy upp en till cambiedress med det andra kjolalternativet som är lite mer nedtonad och stilren. Skulle vara snyggt i ett enfärgat tyg och fungera bra som vardagsklänning. Det här är med andra ord inte min sista cambidress. 

Tack för att du läste!

/Mia

Sprättande

Trots noga förberedelser blir det inte alltid helt rätt. I det här fallet blev ryggen för lång så dragkedjan vågar sig. Kvällen ägnas helt enkelt åt sprättande, gör om gör rätt. Det här med att bygga sin egen garderob tar sin tid.

Daybreak - den beresta sjalen

Äntligen är sjalen klar! Daybreak av Stephen West var i mångt och mycket ett kul projekt. Slätstickning med lite ökningar och randningar för att få soluppgångseffekten, lagom mycket för att hålla det intressant men tillräckligt enkelt för att kunna sticka på både flygplan och tåg, lyckades till och med sticka under en bilresa i Indien. Men i slutet var varje varv evighetslånga måste varit över 400 maskor i den gråa kanten. Så det är inte så konstigt att man blir så här glad när den väl är avmaskad och klar!

Jag var inte helt nöjd med färgkombinationen under tiden som jag stickade den, den lila kändes lite för mesig och även om färgerna är fina nu är den är helt klar skulle jag gärna sett den lila som lite mörkare. Sjalen är stickad i Drops Baby Merino supermysigt och mjukt garn och efter blockning är sjalen helt underbart mjuk. Totalt gick det åt ca 1,5 nystan av varje färg. Till råga på allt lyckades jag av misstag använda stickor nr 4 istället för 3,5 så sjalen blev en aning större än planerat.

Tyvärr är sjalen som snyggast när den är utsträckt och man verkligen kan se den fina soluppgångseffekten, tycker dock den funkar ganska bra virat runt halsen som en halsduk också, kommer helt klart bli en vinterfavorit.

Vill man visa upp sjalen går det ju alltid att ha den liggande över axlarna, prefekt i höst när kontoret går tillbaka till istiden och tjocka tröjor inte räcker till för att hålla kylan ute. 

Nu är det dock underbar sommar och efter att ha varit och rastat segelbåten under dagen har jag fått lite mystid med symaskinen nu på kvällen. Förhoppningsvis hinner jag klart med en klänning innan ett bröllop i helgen men mer om det en annan gång.

Ha det toppen ute i sommaren!

4 UFOn och 1 WIP

Här är dom, mina fyra UFOn.

En grålila myströja som jag började göra i januari men aldrig fick ordning armarna på, det ska även på en hög och go krage med grå utsida och lila insida, blir mer och mer osäker på kragen ju mer jag funderar på den, kanske blir "råa" kanter istället vi får se. Får ta tag i denna snart, alltid bra med en tröja till för sommarkvällarna.

Mina limegröna vantar som jag stickat på i en halv evighet är i det närmaste färdiga, saknas bara en tumme på vante nr 2. Men det blev ju helt olika stora?! Använt samma garn, samma mönster och vad jag tror är samma stickor (antagligen la jag upp vante nr 2 på stickor en storlek större, någon annan förklaring kan jag inte komma på). När jag upptäckte att vantarna var olika stora tappade jag lusten att sticka tummen, och nu är vintern slut så får bli en funderare hur jag ska göra med dem.

Min vita kortärmade omlottkofta som jag stickat på i en hel evighet, bakstycket och ett framstycke är färdigt så innan sommaren är slut ska jag se till att även framstycke nr 2 blir klart.

Den flätade trasmattan i blått och vitt började jag på i februari, höll på aktivt en helg och sen har den bara legat till sig. Är tänkt att pryda golvet i badrummet så det är dags att få tummen ur och få klart den med.

Då kommer vi till sista projektet på bilden, vilket faktiskt är något som ännu inte har blivit ett UFO, wihoo, pågående projekt helt enkelt, en WIP. Det är om någon undrar en daybreak sjal designad av Stephen West. Är inte helt nöjd med färgvalet men klar ska den bli, tänker inte fylla på UFO högen.

Allt för denna gången.

Dags att komma igång

Då har det varit torka både i syrummet och här på bloggen. Har så många idéer men kommer aldrig igång, eller det är fel ord jag kommer igång men jag avslutar dem aldrig, producerar bara  UFOn. Ett UFO är inte i det här fallet ett flygande tefat utan ett "unfinished object" och sådana har jag i drivor. Nu när det är maj drar me made may igång bland sy och handarbetsbloggar, det är en utmaning som syftar till att man ska använda sina handgjorda kläder, sjalar, mössor osv. Man formar sin egen utmaning, vissa har som mål att enbart använda egensytt, medan andra satsar på ett plagg om dagen. Vilken nivå deltagarna än satsar på är jag djupt imponerad av allihop och det ger verkligen inspiration att besöka deras bloggar och kika runt!

För att få igång mitt eget skapande och för att utmana mig själv tänker jag skapa mig en egen utmaning, så från och med juni ska jag bära ett egengjort plagg i veckan. Tänker inte sätta högre krav en så utan känner att det är en bra start.

För att det ska fungera behöver jag göra mig lite fler vardagsplagg, så inga mer nya balklänningar på ett tag. Som en klassisk listnörd har jag självklart en sylista och just nu ser den ut så här:

• Myströja av resterna från den lila och blåa onepiecen - Tröjan är i det närmaste klar men har lite trubbel med ärmarna så den har legat och väntat på att bli färdigställd i två månader nu.
• Mörkblå linnebyxor efter mönstret juniper pants från Colette Patterns
• Cordova Jacket från Sewaholic patterns - har inte helt bestämt tyg men köpte ett fint grått tyg i Indien som nog passar. 
• Två sommarklänningar som även ska fungera på två bröllop i sommar. Den ena klänningen tänkte jag göra i ett lila tyg med stora vita prickar som jag också köpte i Indien. 
• Prova att göra ett par underbyxor efter inspiration från Nicole

Det var nog allt som stod på sylistan just nu. 

För att avsluta med något roligt så köpte jag lite nytt tyg när jag var i Indien i mars, går ju inte att låta bli. Lite över 20m av olika bomullstyger blev det totalt. 

Nu ska här sys! 

Pannband

Om ni undrar vad som hände med de två tågstickande flätorna (1 och 2) så kommer svaret nu!

....

Det blev pannband av dem båda två. De är stickade med drops karisma på stickor storlek 4. Mönstret jag använde är också från drops och finns här. De här pannbanden är helt underbara att sticka, mönstret är lagom varierande och de korta raderna (28maskor) gör att flätorna snabbt växer fram, så otroligt tillfredställande! Det går inte åt så mycket garn heller vilket gör det till ett perfekt restgarnsprojekt. 

Kanterna rullade väldigt lätt ihop sig så blockade pannbanden. Första gången jag blockar något stickat, har hört rykten om att det ska vara bra men det har aldrig blivit av. Ganska dumt egentligen då man lägger ner väldigt många timmar på något och sen inte avslutar det ordentligt, a ja nu är jag i alla fall av med blockningsoskulden så i framtiden ska det blockas. 

Jag spände helt enkelt upp pannbandet på strykbrädan med hjälp av knappnålar, sprutade på vatten och lät det torka. 

Sen var det bara att sy ihop kanterna och jag hade ett nytt fint och varmt pannband. 

Det gråa pannbandet har ytterligare en fördel... 

... det matchar fint med mina fingervantar som jag stickade för några år sedan. Misstänker att pannbandet är stickat med garnet som blev över från vantarna, heja restgarner.

Det är för övrigt ett av mina nyårslöften, att halvera min garnsamling. Får se hur det går med den saken men ska i alla fall göra ett ärligt försök. 

Sticka lugnt