På stickorna

Tycker det är dags för en liten stickuppdatering. I slutet av sommaren avslutade jag den vita kortärmade koftan som jag stickat på en halv evighet. Resultatet har inte nått bloggen för jag är kort och gott inte nöjd med den. Passformen blev inte alls vad jag var ute efter. Vi får se om jag någon dag lägger upp den.

Efter det stickmisslyckandet behövde jag helt enkelt lite måbrastickning. Höst och rusk gjorde att jag plockade fram mina nystan med Alafosslopi som jag köpt när jag besökte Island för två somrar sedan. Hade först tänkt sticka en kofta då tröjor med så här tjockt ullgarn kan bli lite väl varma. Men saker bli ju sällan som man tänkt så när jag hittade mönstret Odinn av Ragga Eiriksdóttir blev det en tröja av det hela.

Jag har precis stickat klart oket så nu är det bara att gasa på med vitt som blir bottenfärgen i min version. Detta är första tröjan som jag stickar på uppifrån och ner än så länge trivs jag verkligen med den metoden men är lite orolig att det roliga är över nu och att det bara blir motorväg ett tag framöver. Av erfarenhet så vet jag att jag inte är en snabbstickare så målet är att bli klar innan 2015 vilket jag borde hinna med, stickar ju med stickor nr 6 så det går ju fort i alla fall. 

Tack för att du läste!

/Mia 

Bal på slottet!

Igår var det bal på Uppsala slott. Studentnationen jag har varit aktiv i fyllde 375 år så det var verkligen anledning att fira. Festligheterna pågick i tre dagar, startade med mingelkväll i fredags för att avslutas med en sillunch idag. Höjdpunkten var självklart gårdagens bal på slottet! Passade på att återuppliva en gammal klänning som jag sydde till en maskeradbal 2012. Det fanns en hel del som behövde fixas på klänningen, passformen på livet, fållningen av kjolen och även sömmarna i kjolen borde sys om.

Passformen på livet ordnades med hjälp av mina trevliga syjuntevänner som jag träffar varannan vecka. Fållen gjordes på dan igår. Ett jobb som bara skulle tagit en 10 minuter om inte symaskinen hade börjat krångla. Huset där undertråden sitter hoppar ur position och det är ganska krångligt att fixa till.  Jag ville inte slösa tid med att försök få ordning på maskinen så det blev att sy det för hand. Det blev lite tajt med tid men jag hann tillslut. Kjolen behöver fortfarande sprättas och sys om för att få ett bättre fall men det får bli någon annan gång.

Och för alla som undrar är en bal på slottet alldeles underbar!

Tack för att du läst. 

/Mia 

En prickig Cambiedress

Äntligen är klänningen färdig! Sewaholics cambidress i ett härligt lila bomullstyg med stora vita prickar (tyget köpt under min Indienresa).

Klänningen är bara så gullig och gillar verkligen formen, den vida kjolen gör att jag bara vill snurra runt. Planen var att sy den till ett bröllop i somras men jag hade både ont om tid och sambon tyckte den var lite väl prickig för bröllopet i fråga. Så sedan i somras har klänningen väntat på att bli färdig. Det var inte bara det att klänningen var ofållad utan dragkedjan bubblade i ryggen. Det var bara att sprätta upp, korta rygg och framstycket med två centimeter och även ta bort 1,5 cm mot dragkedjan mitt bak. Man kan ju tycka att jag borde upptäckt detta när jag sydde upp en provversion av klänningen, men det gjorde jag inte. Misstagen var att jag bara sydde upp överdelen, hade alltså inte med midjebandet och kjolen vilket gjorde att jag inte såg att ryggen var för lång. Så nästa gång ska hela plagget sys upp i provtyg innan det är dags att sätta saxen i det riktiga. Men nog om det här kommer lite bilder.

Klänningen är fodrad med vit nästan helt genomskinlig viskos som är väldigt sval och skön mot huden. Man känner sig så otroligt nöjd när plagget även är snyggt på insidan. Har tyvärr ingen bild på det men ska försöka få till någon att visa när det blir lite bättre ljus. 

Är väldigt förtjust i de breda axlarna och helt galet förtjust i tyget. Sådär lagom tokigt. 

 Försökte mig på att mönsteranpassa prickarna i ryggen men alla försök gick om intet när jag var tvungen kapa 1,5 cm på varje sida mot dragkedjan. Tycker alltid det är lite lotteri om jag får till de gömda dragkedjorna ok eller inte. Här har jag kommit en bit på vägen men inte hela vägen fram då man kan skymta den vita dragkedjan längs hela ryggen. Är lite sugen på att införskaffa en pressarfot för gömda dragkedjor, verkar otroligt praktiskt att slippa sitta och försöka vika upp tandraden med fingrarna.

Den stora kjolen är verkligen ett plus. Jag känner mig både fin och fnittrig när man har den mängden kjol att snurra runt i. 

Trots kärleken för kolvidden är jag sugen på att sy upp en till cambiedress med det andra kjolalternativet som är lite mer nedtonad och stilren. Skulle vara snyggt i ett enfärgat tyg och fungera bra som vardagsklänning. Det här är med andra ord inte min sista cambidress. 

Tack för att du läste!

/Mia