Rosa Balklänning

Förra veckan var det bal och därmed premiär för vårens stora syprojekt. Tidigare har jag bara sytt mörkblåa och svarta balklänningar och kände att nu var det dags för en klänning i en riktig vårfärg. Tyget köptes under en studieresa till Bangladesh i höstas och för att jag inte skulle falla in i den mörka blå, lila, svarta skalan bad jag några klasskompisar hjälpa mig med att välja tyg. Resultatet blev den härliga rosa/lila nyansen.

För första gången bestämde jag mig för att göra en klänning med ett stabilt liv som skulle kunna gå att ha utan axelband. Jag började med att göra ett eget mönster för livet. Efter tre olika provningar hade jag ett mönster som fungerade och började klippa i fodertyget. Livet är gjort av ett lager lakansväv som jag förstärkte genom att stryka på viselinet. Jag gjorde sedan ett lager i viscose som skulle ligga mellan lakansväven och klänningen. Sydde ihop dessa två lager så jag hade ett liv med lakansväv mot huden och viscose mot klänningen. För att få in rigelinebanden sydde jag ihop lakansväven och viscosen med två sömmar för att kunna bilda kanaler att föra in banden i. Livet sitter som ett smäck och med en påsydd underkjol såg det ut så här:

Då det inte fanns fodertyg i samma nyans som klänningstyget valde jag istället att ha grått foder. Nu var det bara att få på själva klänningstyget. Jag har aldrig tidigare draperat något och fick inspirationshjälp från min otroligt duktiga vän Nicole.

Såhär såg förslaget hon gav mig ut, visst var det snyggt! Det var bara att börja sätta fast bit för bit.

Bitarna syddes på förhand och det tog sin lilla tid att få ordning på allt. Men efter en hel del pyssel och många avsnitt av P3s institutet  var klänningen redo att bäras. Det enda jag inte är riktigt nöjd med är fållen, blir att göra om och göra rätt senare, orkade inte vara så noga kl tolv natten innan det var dags att åka mot Uppsala.

På baldagen, härligt väder, fantastiska människor och tyvärr ett inte allt för bra mobilfoto (får komplettera med ett bättre foto senare) . Som ni ser så valde jag bort veckningen av kjolen då den helt släta kjolen smickrade min figur något bättre.

Nu blir det till att avsluta mitt masterprojekt innan jag får lov att ta tag i något nytt syprojekt, har massvis med idéer men fingrarna får hålla sig till datorns tangentbord tillsvidare.